Ugali

På u-landskunskapen håller vi på med ett projekt med en skola i Kibera. Vi har varit där en gång och hälsat på, varit med på en lektion och intervjuat en av lärarna, Monica. Tanken var att vi skulle åka dit idag igen och ta med oss två säckar majsmjöl som ger barnen på skolan lunch i några veckor framåt. Men på grund av att det är oroligt i Kibera (Östafrikas största slum om ni inte visste) får vi inte åka dit. Så istället bestämde vi oss för att köpa två 10 kgs-säckar och möta upp dom utanför Junction istället. Sen passade Axelina, Manda o jag på att ta en fika på Art, sen joinade Johanna.

Men på nåt sätt känns det lite som att dom utnyttjar oss. Vi vet väl inte om maten faktiskt kommer gå till barnen eller om dom kommer ta det själva? Det är ju svårt att lita på folk om man inte känner dom. Dom tror ju att bara för att vi är vita är vi bokstavligt talat gjorda av pengar. Idas grupp samarbetar med samma skola och dom hade frågat henne efter 700 000 kr till en ny lokal. Vad fan tror dom liksom!?

 Men nu ligger i sängen, ready for bed och har precis spelat lite basket med Amanda, Manda, Hugo o Oscar. Är trött i kroppen och hjärnan efter allt matteplugg och om jag inte få G imorn så vet jag inte vad jag gör. Tar livet av mig kanske, dränker mig själv i poolen eller hänger mig i mitt rum. Får klura lite

Förra gången i Kibera

Florence till vänster, Monica i mitten och sen Manda.